Biologisk mångfald i Helsingborg

Att arter dör ut är en naturlig process, men idag sker det många gånger fortare än normalt vilket hotar den biologiska mångfalden. Det är en global utmaning som är aktuell också i Helsingborg.

I Helsingborg började man odla i större skala under 1800-talet och då försvann en stor del av våtmarkerna, ängs-och betesmarkerna. Dessutom växer staden ständigt och bebyggs vilket också leder till minskade och splittrade naturområden. Detta tillsammans med spridning av miljögifter och klimatförändringar påverkar den biologiska mångfalden negativt i Helsingborg.

Ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden är invasiva främmande arter. En invasiv art har förts in i ett område där den inte brukar leva, den sprider sig och skadar ekosystemet som den kommit till. När en främmande art väl fått fotfäste kan det vara svårt att göra något åt den.

På europeisk nivå har man ställt sam­man en lista över de hundra ”värsta” främmande arterna. Tjugo av dem finns i Helsingborg, exempelvis mink, spansk skogssnigel, jättebjörnloka, parkslide, jättebalsamin, robinia, vresros och sykomorlönn.

I Helsingborgs stads grönstrukturprogram har utmaningarna för biologisk mångfald kartlagts och olika strategier har pekats ut för att förbättra förutsättningarna. Bland annat pekar programmet på att grönstrukturen ska utvecklas så att den förstärker den biologiska mångfalden. Det innebär bland annat att ytor med trädbevuxen och betad mark samt våtmarker bör öka.

I Helsingborgs tätort utgör privata trädgårdar ungefär 10 % av den totala ytan. Genom att gynna den biologiska mångfalden i sin trädgård kan man alltså göra stor nytta för staden i sin helhet.

Tips om vad du själv kan göra för att öka den biologiska mångfalden hittar du här på bloggen.

Läs mer om biologisk mångfald i Helsingborgs stads grönstrukturprogram på sidorna 70-89.

VresrosfotoMiyam

Vresros. Foto MiyaM

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *