Stor artrikedom i Helsingborg men många hotade arter

  WNMajnycklarRååswebb Här berättar Widar Narvelo, kommunekolog Helsingborgs stad, om växt- och djurarterna i Helsingborg i dag och på 1700-talet.

Den välkända psalmen Den blomstertid nu kommer skrevs på 1600-talet av Gotlandsbiskopen Israel Kolmodin. Många känner till att floran på Gotland är fantastisk, bland annat i de så kallade ängena, men under 1700-talet stod inte Helsingborgslandskapet efter i blomprakt. Det vet vi genom äldre florauppgifter och de vegetationstyper som fanns här. När Linné passerade här på sin skånska resa 1749 så hittade han bland annat den idag sällsynta orkidén krutbrännare i Vallåkra och hans vän Johan Leche i Lund hittade klintsnyltroten på Råå (först beskrivna fyndet i landet 1741). Då var 50 % av marken betesmark med kärr, fukthedar och enefälader, 40 % var slåtteräng och 10 % åker. Förhållandena under denna tid har även beskrivits av helsingborgaren Mårten Sjöbeck (1886-1976) även kallad ”Skånes Linné” verksam under 1900-talet. Han dokumenterade många växtfynd på växtplatser som numera är försvunna.  Många arter som idag är ovanliga var vanliga då som orkidéer, majvivor, backsippor, vissa groddjur och fåglar.

Vad finns då kvar i Helsingborgslandskapet när det mesta är utdikat och uppodlat? Jo, det finns faktiskt en stor artrikedom ännu, bland annat cirka 1100 arter kärlväxter där Örby ängar är ett av de artrikaste områdena med 400 växtarter vilket motsvarar cirka 20 % av den svenska floran. Vidare finns det cirka 120 häckande fågelarter av totalt 250 i Sverige. Havsörn, skärfläcka, småtärna, forsärla, sommargylling och berguv är exempel på ovanliga, häckande arter hos oss.  Stenknäcken är vår kommunfågel, utnämnd av Skånes ornitologiska förening.

Av grod- och kräldjur finns 10 arter i Helsingborg där nykomlingen grönfläckig padda inplanterats för att hjälpa en art tillbaka.  Att anlägga olika typer av våtmarker är en viktig åtgärd för grod- och kräldjur, men även för fåglar och insekter som trollsländor och dykbaggar.

Däggdjur finns det 40 arter av i vårt närområde, varav mård, älg, vildsvin och hermelin samt rådjur kan nämnas. Vi har ju även haft besök av en vild varg för några år sedan!  Till detta ska läggas ett par tusen arter svampar, samt mossor och lavar, marina arter och några tusen arter insekter. När det gäller insekter är två habitat av särskilt intresse och det är sandmarker och död ved. Här återfinns sällsynta biarter som väddsandbi, kamcitronbi och järngökbi respektive skalbaggar som bokblombock, prydnadsbock och bokoxe i bokskog.

År 1992 antogs den så kallade konventionen för biologisk mångfald på FN-konferensen i Rio. Den har Sverige undertecknat och inom EU finns det ytterligare bestämmelser till skydd för flora och fauna, såsom art- och habitatdirektivet, fågeldirektivet samt artskyddsförordningen där särskilt skyddsvärda och sällsynta arter har ett starkt skydd. Hit hör större vattensalamander, grönfläckig padda, brun kärrhök, småtärna, skärfläcka, tumlare med flera.  Internationellt och nationellt ska vidare naturens gratistjänster eller ekosystemtjänster synliggöras och värderas och det ska arbetas in i nationell budget senast 2018. De delas in i reglerande (t ex pollinering), försörjande (t ex livsmedel), kulturella (t ex friluftsliv) och understödjande (t ex skogar, hav).

Internationellt listas de mest skyddsvärda arter på röda listan (red data list) och det finns minst 250 rödlistade arter i Helsingborg varav 125 tillhör kategorin hotade.

Växt- och djurliv kräver ständigt nya inventeringar och kartläggning har skett under lång tid dels av oss ekologer men också ideella föreningar och konsulter. Det görs nya spännande fynd hela tiden. Det är viktigt att vi känner till vilka arter som finns och hur de måste ges rätt skötsel för att kunna fortleva i självreproducerande bestånd. Att skydda områden genom naturreservat är en viktig del av naturvårdsarbetet förutom att utveckla och stärka vatten- och grönstrukturen i hela kommunen. Därtill kommer skötsel av parkytor och gröna stråk som kan bli blommande ängar utmed gång- och cykelvägar.

”Bjud” gärna in vilda växt-och djurarter i din egen täppa om du har en. Det kan du göra genom att skapa insektshotell, sätta ut fågelbad, plantera blom- och nektarväxter och ge skydd genom täta snår, så hjälper du djurlivet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *